Minns osäkerheten då jag gick genom allén till Ringenäs golfklubb för uppstartsläger till ML, var osäker vart jag skulle men skulle nog hitta, så stort är det ju ändå inte. Morgondiset låg över landskapet och havet skymtade lite längre bort. När man själv inte riktigt vet vad man vill eller vart man ska så var det fantastiskt att få träffa människor från helt olika områden som var i samma situation som jag och där åsikterna var så olika. Vissa var helt på det klara med vart de skulle och vad de ville och vissa, precis som jag, var inte lika klara. När jag trött efter första dagen stod på balkongen och betraktade kusten och havet i skymningen som låg framför var det nog efter hört och pratat med många av deltagarna som jag var fylld med en hel del mer mod, insikt och riktning. Efter första två dagarna fick jag en hel del både förklarat, förtydligat samt avdramatiserat.
Funderingarna man fick följde sedan med ut i vardagen i diskussionerna med medarbetarna som många gånger kom in på just chefer och chefsrollen. Den medföljande uppgiften från lägret, att intervjua andra chefer, blev även det ett mycket intressant moment. Där gavs en insyn i rollen som chef och en förståelse för att det dagliga arbete inte alltid är kristallklart och där det ibland gäller att kunna orientera sig i en dimma och att rollen i grund och botten är att man är till för individerna man är chef över men även att man många gånger kan behöva anpassa sitt ledarskap efter varje individ.
När vi sedan hade vår andra träff så var det mycket trevligt att träffa alla igen och fastän temat var det ofantligt stora chefsuppdraget så var det skönt att kunna diskutera och fundera kring detta i en trygg och vänlig miljö. För det är nog detta som jag ändå tycker att ML känns som, en trygg och vänlig miljö där man får en övergripande bild av vad det innebär att vara chef i en offentlig miljö. Samtidigt får man även med sig de offentliga verksamheternas värderingar och synsätt samt insyn i, tips och möjligheten att diskutera och funderar kring en chefs vardag och dilemman. För det känns som allt är till för att hjälpa en på bästa sätt så att man får möjlighet att skaffa sig verktyg och hjälpmedel för framtiden. Men när det gäller min osäkerhet så ska jag inte säga att himlen är stjärnklar och riktningen är fastställd, men bågen står ju här så varför inte spänna och börja sikta.
Tony Nilsson,
Halmstad bibliotek