Det är min tur

Det är min tur. Alla blickar vänds mot mig. Inbjudande blickar och en svag antydan till leende finns där i. Ingen fara finns här, ingen värdering, inget dömande. Vi är här för att hjälpa och stötta varandra.

Det är dags för SSL, självstyrt lärande, och jag har min ”lärcoach” och mina fyra medresenärer runt mig. Mina viktigaste 30 minuter vid detta lärotillfälle. Vad ska jag fylla dem med? Jag har valt att lyfta begreppet värdegrund. Jag har funderat mycket på värdegrunden den senaste tiden. Det har varit val i Sverige. Vart är vi på väg? Vad har hänt med den svenska värdegrunden? Har vi en sådan? Hur ser min värdegrund ut?

I mitt arbete som förvaltare för Halmstads kommuns skolor möter jag ständigt nya människor, problem, förändringar och så vidare. Min första aha-upplevelse kom strax efter att jag börjat på min tjänst. På grund av den digitala utvecklingen och allt som hör det till i form av sociala medier (eller asociala medier) så skulle jag bygga duschbås i omklädningsrummen på skolorna. Jag förstod verkligen inte varför och var så klart tvungen att fråga. Svaret kom snabbt, ungdomarna filmar varandra i duschen och lägger ut det på sociala medier.

Den senaste händelsen som fått mig att fundera på hur det står till med vår värdegrund är när jag ringde in väktare för att visa på vuxennärvaro på en skola. De ska under dagtid gå runt i skolans allmänna utrymmen för att skapa lugn.

För att försöka få bukt med det respektlösa beteendet som en del elever visar för sin omgivning, vuxna människor, sina kompisar och sig själva så sätter vi upp kameror inne på skolorna.

Jag tycker att vi, som samhälle, land, medmänniskor har misslyckas. Jag har dock en möjlighet att förbättra detta både som mamma, ledare och samhällsmedborgare! Jag ska ta alla chanser. Mina 30 minuter är över, det blev en bra diskussion och jag fick många bra tips som jag tar med mig. Över till nästa talare!