Det finns en punkt i livet då något skiftar. En stillsam men tydlig insikt om att man inte längre bara vill vara med och bidra – utan också ta ansvar, påverka och leda. Min resa mot att bli morgondagens ledare har börjat, och den börjar inifrån.
Ju mer kunskap jag samlar på mig, desto större blir min nyfikenhet. Jag märker hur varje nytt perspektiv, varje erfarenhet och varje samtal väcker en tanke: Tänk om jag själv skulle kunna bli chef en dag. Inte för titeln eller makten, utan för möjligheten att skapa en verksamhet där människor mår bra, utvecklas och växer. Där ledarskap handlar om förtroende, ansvar och riktning.
När jag stannar upp och reflekterar ser jag att jag redan bär på flera egenskaper som är viktiga i ett modernt ledarskap. Jag är lyhörd och genuint intresserad av människor. Jag vill förstå, inte bara styra. Jag tar ansvar för mitt arbete och strävar efter att göra saker ordentligt. Jag är nyfiken, lärande och öppen för utveckling – egenskaper som jag tror är avgörande i en värld som ständigt förändras. Framför allt vill jag att andra ska lyckas, och jag känner en stark drivkraft i att hjälpa människor att nå sin potential.
Samtidigt är jag ärlig mot mig själv. Det finns egenskaper jag behöver utveckla. Jag behöver bli tryggare i att fatta svåra beslut, även när de är obekväma. Jag behöver öva på att våga ta mer plats, stå stadigt i mina åsikter och lita på min egen förmåga. Att leda andra kräver mod – mod att sätta gränser, mod att hantera konflikter och mod att ibland inte ha alla svar.
Och så finns tvivlen där. Den där rösten som frågar: Kommer jag verkligen klara av att bli chef? Är jag tillräckligt bra? Tvivlet är verkligt, och det får finnas. Men jag har bestämt mig för att inte låta det styra. För trots osäkerheten har jag gett mig själv ett löfte: om chansen kommer, då ska jag ta den. Jag ska våga ta språnget, även om det känns läskigt.
För utveckling sker inte i tryggheten. Den sker när vi vågar kliva utanför det invanda, när vi utmanar oss själva och tillåter oss att växa. Man måste våga för att vinna. Och kanske är det just där, i modet att försöka trots tvivel, som morgondagens ledare formas.
Min resa har bara börjat – och jag ser fram emot vart den kan ta mig.
Ann-Charlotte Ibrahimi,
Verksamhetsledare, Falkenbergs kommun