Under utbildningen Morgondagens ledare har jag ofta känt mig som en besökare.
Inte någon som kliver rakt in och tar plats bakom skrivbordet, utan mer som någon som försiktigt knackar på dörren. Som blir välkomnad in, får titta runt, ställa frågor och försöka förstå hur allt hänger ihop.
Vi har rört oss genom många teman: resan från medarbetare till chef, att leda i offentlig sektor, grupputveckling, kommunikation, hållbart ledarskap, värdegrund och förändringsledning. Varje område har öppnat nya perspektiv och bidragit till en djupare förståelse för hela chefsuppdraget.
Men det som kanske påverkat mig mest är just känslan av att få vara på besök. Att få kliva in i chefsrollen utan krav på att prestera, utan förväntan på att redan kunna — bara en inbjudan att upptäcka.
Vi har fått möjlighet att möta flera olika chefer, vi har fått skugga chefer, vi har fått höra och se vardagen i ledarskapet på nära håll. Inte bara det strategiska och planerade, utan också det mänskliga: samtalen, avvägningarna, ansvaret och balansen mellan verksamhet och människor.
För mig har utbildningen blivit en plats för reflektion. Ibland i samtal med andra deltagare, ibland på vägen hem eller flera dagar senare när tankarna fortfarande rör sig. Vad innebär ledarskap egentligen? Vad kräver det av mig? Och hur vill jag själv leda?
Att vara på besök innebär att man får gå hem igen. Att få smälta intrycken, fundera över det man sett och sedan komma tillbaka på besök, med nya frågor och nya insikter. Varje gång jag klivit in har jag upptäckt något nytt — om ledarskapet, men också om mig själv.
Kanske är det just så en ledarskapsresa börjar. Inte med alla svar på plats, utan med nyfikenhet, reflektion och en vilja att förstå mer.
Utbildningen har gett mig verktyg, absolut. Men framför allt har den gett mig mod. Mod att se mig själv som någon som en dag kan stå där som morgondagens ledare. Inte som gäst, utan som värd. Med en egen dörr att öppna för andra.
Åsa Gudmundsson, SKUA-utvecklare
Laholms kommun