Den del av programmet, Morgondagens Ledare, som jag tagit med mig lite extra mycket från som jag tänkte skriva ner några tankar kring är temat kommunikation som bland annat Henrik Axelsson från Halmstad kommun höll en presentation kring. Under den dagen pratade vi både högt och lågt om olika typer av kommunikation, allt från namnade parkeringsplatser och kroppsspråk till mejl och post-it lappar. Summerat kunde vi konstatera att allting kommunicerar något, och då även att avsaknaden av ett handlande eller en kommentar också är en typ av kommunikation som får en direkt effekt på omgivningen.
I rollen som ledare är det extra viktigt att vara medveten om detta och alltid arbeta målinriktat för en god och tydlig kommunikation som aktivt strävar mot att skapa (bland annat) förståelse, engagemang och motivation. Personligen ser jag god kommunikation som den främsta framgångsfaktorn för att få en arbetsplats att fungera och för att skapa de absoluta bästa förutsättningarna att lyckas, både med uppdraget och med arbetet att skapa en plats man vill vara på. Att intressera sig för vad andra gör, bjuda in till dialog, skapa tillfällen för diskussion och ha lättillgängliga samt transparenta informationskanaler kräver aktivt arbete och investering men genererar valuta för tiden som investeras både på kort och lång sikt.
Under de skuggningstillfällen som jag varit i väg på, som för övrigt varit mitt absoluta favoritinslag under utbildningen, har jag särskilt funderat över just det här med kommunikation och hur bra ledare kan agera för att få det att fungera. Jag har hittills varit ute på två helt olika arbetsplatser där jag haft förmånen att skugga två otroligt bra ledare som på många sätt konkretiserar god kommunikation i sitt ledarskap. Båda har ”knäckt koden” med att det både handlar om att förmedla information, men också om att lyssna in och öppna upp för ständiga dialogtillfällen för att komma åt alla de positiva effekterna av god kommunikation. De var båda medvetna om var sina kollegor och medarbetare befann sig (plats, uppdrag, sinnelag), båda hade etablerade former för avstämning och uppföljning, båda arbetade aktivt för att styra upp brister i kommunikation, och båda hade ett positivt och gott bemötande till alla vi träffade. Jag lärde mig mycket under båda tillfällena, men främst tar jag med mig att det inte finns något ”tak” för hur mycket det går att arbeta med kommunikation, det finns alltid saker som kan misstolkas, kännas svårförståeligt eller inte vara tillräckligt tydligt. Det går alltid att fokusera lite mer, och lägga lite mer tid på, arbetet för god kommunikation.
Avslutningsvis vill jag återkoppla till utbildningsdagen med temat kommunikation, där det dök upp en diskussion som jag sedan tagit med mig både till kompiskretsar och min egen arbetsplats som ett exempel på att alla inte ser på allting med samma ögon. Den diskussionen kretsade kring frågan;
Vad signalerar användandet av en punkt i slutet av meddelanden som skickas i en chatt, såsom Teams, Messenger eller motsvarande? Hur är det med utropstecken och emojis?
Vissa jag pratat med menar att det kan tolkas som aggressivt, medan andra inte lägger någon värdering alls i det. Men direkt kan jag säga; alla var inte överens om vilka signaler som det skickar. Vad tror du?
Simon Ek,
Administrativ handläggare på Peder Skrivares skola,
Varbergs kommun