Att absorbera oro

Morgondagens Ledare. Namnet förpliktigar på den ledarskapsutbildning som jag och 29 kollegor i Halland just nu går.

Jag ska villigt erkänna att jag vid flera tillfällen under de gångna 6 månaderna haft tankar i stil med ”nä, jag är ingen ledare” och ”hur ska jag klara detta?” Eller varför inte detta Jantegnäggande: ”Hur skulle du kunna klara detta?” Men i takt med utbildningens obönhörliga progress och med stort stöd av mina närmaste kollegor i vår självstyrt-lärandegrupp, har jag hittat någon form av stjärntecken att navigera efter på min resa över självtvivlets bleckmörka farvatten.

Nu vet jag. Polletten har trillat ner i denna skånska maskin. Jag vill vara en ledare.

Det var skuggningsmomentet som fick mig att släppa tvivlet. Under 5 dagar har jag skuggat kommundirektören i Varbergs Kommun, Carl Bartler. Syftet var att lära, bli inspirerad och få en inblick i en ledares vardag. Att få insikter och att få reflektera över vad jag kan utveckla i mitt eventuella ledarskap. Och vilken resa det blev. I stora möten, Kommunstyrelsemöten, enskilda möten, externa möten, VD-möten, chefsgruppsmöten och små korta avstämningsmöten har jag skuggat. Tyst, observerande och antecknande. (Ni som känner mig vet att bara det faktum att sitta tyst under så långa stunder är en prövning i sig.) Mellan mötena förde vi reflekterande öppna samtal kring vad som hade skett på mötet, med utgångspunkt i mina observationer. Carl släppte in mig i hur han hade agerat och varför, i den mån han hade möjlighet att göra. Jag fick tillfälle att ställa frågor kring hur han hade resonerat med sig själv inför hur han agerat under mötet, och jag upplevde en stor vilja från hans sida att ge mig relevanta svar om ledarskap i allmänhet och sitt ledarskap i synnerhet.

Jag kommer bära med mig flera gåvor efter min skuggningsupplevelse, men en sak vill jag lyfta fram. Vi satt och diskuterade vilka effekter en chefs/ledares beteende har, och då dök följande lilla mening upp: ”Att absorbera oro”. En ledares roll är att absorbera medarbetarnas oro. Så enkelt, men säkert också så svårt. Vilket leder oss in på chefshandledning, men det är ett helt ämne för sig.